Chadwick Namate Primary School

Efter ett mycket givande besök hos den nyvalde borgmästaren promenerade vi, jag och Catarina till Vita skolans och Ersmarksskolans vänskola Chadwick.
Barnen stod (som vid tidigare besök) uppställda på skolgården för att hälsa oss välkomna. De hade målat svenska flaggor som de viftade med.

Det var fantastiskt roligt att känna sig så välkommen! Alla barn vet vilka vi är och varför vi är där. Det märktes att de tyckte att det var lika roligt när vi kom på besök som för oss att vara där. De var ivriga att visa sina arbeten för oss och att hälsa på oss. Vi kom i en riktigt dålig tid för dem. De håller på med att examinera 7:orna och därför kommer övriga klasser att vara lediga i tre dagar. Lite synd men vi visste...

Nye rektorn Barnabas känns riktigt bra. Med stöd av Betty och Fred, våra gamla vänner från Chadwick utgör de ett bra team. Vi pratade om vikten av att samarbetet fortsätter att vara ett ömsesidigt utbyte där vi lär och utvecklas på båda håll. Att vi samlar och skickar pengar är något vi gör för att de ska få det lite bättre. Vi överlämnade 1000 USD idag som vi samlat ihop på Vita skolan. En fin gåva som kommer många till nytta.

Mer har hänt idag men nu håller myggen på att äta ihjäl sig av mina ben. Tur att jag tog en malariatablett i morse.
Funkar inte att lägga in en bild ikväll. Får försöka imorgon.

Landat i Uganda

Igår anlände vi till Entebbe, Uganda. Jag, Catarina, Rickard, Helena och Camilla klev ur planet och möttes av en härlig sommarvärme. Sol och 27 grader. Inte fel för halvfrusna och helbleka Skelleftebor.
Efter någon timmes vila blev det middag på en ny restaurang tillsammans med våra gamla Ugandavänner.
Chadwickgänget förstås, Fred, Betty, Sarah med sin tre månaders son och Ernest med fru och sonen Daniel samt Maureen från Mindset som dök upp med en Italienare-
En riktigt rolig tillställning med många glada skratt och varma minnen som väcktes till liv.

Idag har vi rest med styrelsen i UNATU (Lärarförbundet i Uganda) Entebbe lokalavdelning på utflykt. Totalt var vi 17 stycken och vi hade en egen buss som tog oss till Jinja. Där åkte vi båt över Nilen, tittade på fåglar och såg den punkt där Nilen startar.

Jag har varit där förr men alla platser kan ses på nya sätt tillsammans med nya människor. Förra gången var jag där med svenskar och nu var vi flest ugandier.

Vi åt i stan och sedan tittade vi på ett vattenfall som inom en kort tid kommer att läggas under vatten när den nya dammen är klar. Det känns förfärligt men jag förstår att elbristen som är akut behöver åtgärdas.

Dagen har innehållit många samtal om fackets betydelse och det fackliga arbetet i lokalavdelningarna. Det är otroligt spännande att höra om vad som hänt i UNATU Entebbe lokalavdelning. På två år har de gått från 57 betalande medlemmar till 176 och det är i nuläget ytterligare 93 stycken som skickat in ansökan.

I morgon ska jag berätta vad som har skapat en sådan rekryteringsboost.

Ska hinna skriva ett tal inför mötet hos borgmästaren imorgon. Pirr...

Lärarförbundet Skellefteå+UNATU Entebbe

Lärarförbundet Skellefteå och UNATU Entebbe är två lokalavdelningar för lärare som samarbetar.
Det är inget särskilt unikt med samarbete avdelningar emellan. Det gör vi hela tiden.
För ett par veckor sedan träffades styrelserna i Lärarförbundet Skellefteå och Lärarförbundet Umeå för att lära av varann och att hitta nya lösningar på gemensamma utmaningar.
Givande, inspirerande och oerhört roligt.

I den här bloggen kommer jag och mina kollegor från Skellefteå att berätta om ett lite annorlunda samarbete. Det finns många likheter med samarbetet med Umeborna. Vi har samma utmaningar, vi ska kämpa för lärares villkor och vi ska få alla lärare att förstå vikten av att vara med i facket.
Men det finns också många skillnader.
En är förstås avståndet.
Lokalavdelningen vi samarbetar med ligger 710 mil bort.
En annan skillnad är villkoren för lärare.
Lokalavdelningen finns vid ekvatorn i Entebbe, Uganda. Långt bort från höst och kyla.
Gemensamt för oss är våra krav på högre lärarlöner!
UNATU har genomfört en sittstrejk nyligen för att regeringen ska satsa på lärarlöner. Regeringen har lovat att tillmötesgå deras krav.
Lärarförbundet Skellefteå genomför en manifestation för högre lärarlöner tisdag den 18:e oktober utanför kommunfullmäktige. Vad händer med våra krav? Kommer någon att lyssna...

Samarbetet handlar om gemensamma mål och ömsesidigt lärande.
Vi är en grupp på 5 lärare som reser till Uganda om två veckor för att utvärdera vårt samarbete.
Följ oss på vår resa.

En ny konvention

Sista dagen och sista kvällen.

Imorgon bitti rullar bussen härifrån kl 9.00 och jag kommer att landa hemma vid 19-tiden.

Det har varit en obeskrivbar upplevelse och jag bär med mig minnen för livet.

Idag har varit en stor dag.
De 100 miljoner som arbetar i världen som hemhjälp s.k. domestic workers har idag fått en konvention.
Den gör att deras jobb nu är definierat som ett yrke med tydligt angivna rättigheter.

När konventionen var färdigförhandad på konferensen hade det utbrutit sång och dans bland arbetstagarna. Det här är en stor seger för arbetarrörelsen inte minst ur ett kvinnoperspektiv.

Jag vill avsluta med ett HURRA för ILO som gör världen till en bättre plats!

Tack för den här tiden.

En dusch och sedan middag.

Redovisning av projektarbeten

Idag var den stora dagen när min grupp skulle redovisa.
Under tiden i Genève har vi arbetat i projektgrupper och idag och imorgon är redovisningsdagar.
Vår grupp blev grupp nummer två i kön och det kändes riktigt skönt att få sätta punkt för arbetet.

Resultatet blev en rapport på 18 sidor och en redovisning i form av en musikal.
Nåja, musikal och musikal...
Vi hade samlat anteckningar från kommittéens arbete och gjorde ett drama av dem. Dramat avslutades av en sång av Lisa.
Drama+sång=musikal
Vi spelade ordförande, arbetsgivarföreträdare, fackliga företrädare och regeringsrepresentanter.
Jag var Helen Kelly, fackets taleskvinna samt regeringsrepresentant för Kina.
Vi ville förmedla till övriga grupper hur arbetet i kommitteen har fungerat och vilka de olika parternas ställningstagande har varit. Jag tror att vi lyckades hyfsat.

Min avslutande frågeställning är: Kan ILO bidra till en bättre värld där alla människor har socialt skydd?
Ja, det tror jag. Om den politiska viljan finns.
Nästa år kommer ILO att arbeta med en rekommendation. Tanken är att alla människor ska få ett grundläggande socialt skydd. Det ska gälla alla människor på jorden.
Det är en mänsklig rättighet och en global skyldighet.

Grattis till den Lärarförbundsrepresentant som får vara här då!

Nöjd, glad och trött!

Till Rolle

Efter två veckor i Genève har vi återvänt till Rolle där vi började vår resa. Det är en liten by som ligger några mil ute på landet strax vid Genèvesjön.

Jag har sagt farväl både till storstan och framför allt till ILO.

Med sorg i hjärtat måste jag säga.

Hade precis börjat glida runt som värsta expertkvinnan både i FN-byggnaden "Palais de nation" och i ILO-huset. Hade lärt mig hitta både till toaletter, kopieringsapparater och konferensrum. Hade lärt mig bråka på säkerhetsvakterna om att få inträde till olika möten.
Och då var det dags att åka. Tyvärr...
Men det har varit en otrolig upplevelse och jag är så tacksam till Lärarförbundet som låtit mig åka. Tack!
Men någon expert är jag ju verkligen inte även om jag tycker att jag kan så mycket mer om en massa saker nu.

Äventyret är ännu inte helt över. Några dagar har vi kvar då vi ska sammanställa våra projektarbeten och redovisa för varandra vad vi lärt.
Det ska blir lärorikt att få ta del av de övrigas arbeten. Jag är mycket nyfiken!

Nu blir det en träff med Harry Hole och John Blund.

Så intensivt

Dagarna fylls med mängder av tankeväckande aktiviteter.

Hjärnan hinner inte absorbera allt och det blir en viss överhettning.

Ikväll ska jag ta det lugnt på rummet för att tänka och skriva lite.

Projektarbetet går framåt även om jag känner en viss stress över att ett par andra grupper aviserat att de redan är färdiga med rapporten. Och vi har ju knappt börjat... Fast på något sätt går det väl. Det brukar ju göra det. Arbetet i kommittéen om social trygghet har gått in i en ny fas. Nu har parterna gemensamt skrivit en rekommendation om vad nästa års rekommendation ska innehålla. De har suttit och diskuterat formuleringar och ordval. Nästa vecka fattar konferensen beslut om dokumentet som alla parter varit ganska överens om. En framgång, helt klart.

Igår kom Vanja Lundby Wedin på besök. Vi i den svenska delegationen fick tid att prata med henne en stund. Hon tycker att ILO är viktigt och att vi har ett ansvar att hålla liv i trepartsstukturen. Det var roligt att träffa henne och upptäcka att hon är både kunnig och väldigt trevlig.

På kvällen åkte vi till Rolle för middag med delegaterna. Jag fick sitta bredvid två delegater som var otroligt trevliga och intressanta att prata med; Lasse Bengtsson, TCO, och Magnus Nordahl, Islands fackförbund. En kväll med lärande samtal och mycket skratterapi.

Idag har jag varit i FN-byggnaden hela dagen på diverse möten. Bl.a. lyssnade jag på Norges arbetsmarknadsminister. Seminariet handlade om yrkesinspektion vilket förstås är intressant men det var ändå ILO-konferensens klart sömnigaste möte. Jäääsp...

Nu blir det rapportskrivning.